Nu blev jag lite bloggsugen igen. Jag märker att bloggandet har blivit en perfekt ventil för mig att ventilera mina tankar med. Inte för att jag vill att någon ska läsa mina tankar precis, men efter att jag formulerat om dem till en text känns det bra.

Idag är jag sjukskriven. Det händer inte speciellt ofta men i dag tog jag och kroppen det gemensamma beslutet att stanna hemma. Att bara sitta hemma helt själv... Det var ett tag sen. Vad hittar man på då? Inte orkar jag göra speciellt mycket heller, det är ju därför jag är sjukskriven. Titta på TV. Ja, det blir bra. Sitta och slötitta på något ointressant bara för att få tiden att gå.

Men det var jättekul!

Det började med sportstudio och med mitt näst intill obefintliga sportintresse satt jag där med tom blick och tog väl in lite ändå. Det jag reagerar över när alla pratar om det senaste guldet är hur de värderar de olika insatserna i stafetten. Det talas mycket om den tappade skidan men inte om att Lars Nelson sedan körde ifatt hela gänget och växlade på den kortaste tiden av alla. Enligt min helt osportsliga mening var ju han den störste hjälten av dem alla. Dessutom kom det ju fram att han hade blivit trängd och påkörd av en annan åkare som kommit utanför spåret och därför tappat skidan. Jag kanske har tittat alltför selektivt på rapporteringarna från OS men min bild av skidstafetten är att Lars Nelson, "debutanten och den orutinerade", nästan klantade till det och tappade skidan men att Sverige som helhet lyckades med bragden att ta guld i alla fall. Jag undrar hur rapporteringen hade låtit om det hade varit Hellner som åkt första sträckan och råkat ut för samma sak... Men, jag vet inte, jag kanske har fel och tittar för selektivt.

Sedan kom en intervju med en kvinna som varit med om två missfall. Att bara gå ut och berätta om detta. Vilken styrka. Det här är ju faktiskt fortfarande ett tabubelagt område. Man pratar inte om det fast det är just prata man borde mest om det. Jag funderade lite över just själva ordet. Missfall. Det ligger en del skuld och skam redan där. Det blev en miss. Ett misslyckande. Men det handlar ju om liv. Liv som inte fullbordats. Alla liv är lika mycket värda. Det finns inga missar. Det finns bara liv och det finns liv som slutar innan de ens har börjat. Det finns ingen skuld i det. Det borde inte vara tabubelagt. Fullt av sorg, förstås, men inte tabubelagt. Jag hoppas att den här starka kvinnan hjälper oss att ta bort en del av de murarna.

Hon sa något som fastnade i mitt lilla huvud. Hon fick frågan hur hon hade orkat gå vidare och föda de barn som hon faktiskt har och är vid liv. Då svarade hon: "Jag är nog alltför djurisk för att ge upp". Så måste det vara. Det är djuret inom oss som vill fortplantas, som vill leva och älska. Djuriskhet är för mig något vackert. En mental styrka, snarare än en fysisk. En urkraft av kärlek. Och jag tror att kvinnor har närmare till sin djuriska sida än män.

Sedan kom ytterligare en fantastiskt intressant intervju. En man, som vid 45 års ålder och med både familj, barn och barnbarn, bestämt sig för att byta kön. Vilket mod att ställa upp på en sådan intervju! Och här kan vi prata om skam, skuld, tabu, fördomar, ja allt. För här handlar det om ett eget val. Ingen väljer att få ett missfall men att byta kön är något man väljer. Eller...? Jo, visst handlar det om ett val men ett otroligt svårt val. Han har allt att kämpa emot. Familj, vänner, kultur, värderingar, precis allt. Att ändå ta det stora steget, det är mod för mig. Att födas i "fel" kropp, det borde vara ungefär som att rulla ut på motorvägen i fel körriktning. Redan från början. Och sedan bara fortsätta. Det måste bli väldigt jobbigt att hela tiden väja för mötande. Ännu jobbigare, kanske, att stanna och vända mitt på vägen. Men när vändningen väl är gjord kan man börja köra lugnt, leva normalt.

Han sa också något som fastnade när han fick frågan om hur han kände det när han började med att klä sig i kvinnokläder: "Jag kände mig hel". Då tänkte jag... vad lycklig jag är som känner mig hel. För det är inte självklart. 

Men nu ska jag inte blogga mer för nu ska jag titta på OS. Sverige - USA i hockey. Damer. Hoppas de vinner :)