De senaste dagarna har Jackie Ferm suttit i min soffa och berättat om sitt liv. För det är så det känns.  Den här självbiografin är så avskalad, så nära och skriven på ett så levande och lättläst språk att man får samma känsla som om författaren faktiskt satt hos dig och berättade. Och som när man sitter med en god vän till långt frampå natten drar man sig också från att säga god natt till Jackie och släcka nattlampan.

Boken börjar med pappans dröm om ”Lejonfamiljen”. Bilden på lejonet Aslan som han högg ut ur ett granitblock finns med i boken och avslöjar en konstnärlig talang hos Sveriges mest kände brottsling. (Tänk om han hade blivit bildhuggare istället) Därefter följer en skildring av tiden på behandlingshemmet Rosenkullen. Hemmet är numera nedlagt, mycket på grund av Jackie och hennes bästa vän, och beskrivningen av hemmet för tankarna snarare till 1800-talets mentalvård än 2000-talets barn- och ungdomsvård. Fysisk bestraffning och psykisk tortyr ingick som ett självklart inslag i ”vården”.

Sedan följer episoder ur hennes brokiga väg till vuxenlivet. Boken är episodisk i sin konstruktion och den följer inte en spikrak kronologisk ordning. Det här bidrar också till den känsla av autenticitet som finns i boken. Känslan av att Jackie faktiskt finns hemma hos dig och berättar sin historia. Den röda tråden som går genom boken är istället pappans brev. Många, inklusive Jackie själv, ser dem som kärleksförklaringar. Jag är tveksam inför den beskrivningen. Lars Ferm lever i en drömvärld innanför fängelsets murar och bygger i sin fantasi upp ett luftslott som han delger sin dotter. Jag tolkar breven också som en hopplös fars dröm om den lyckliga familj som aldrig blev av. Jag tror att de här breven är skrivna mer för hans egen skull, för att lindra sitt dåliga samvete, än för Jackies. Jag kan säkert ha fel och Jackie har förstås bara publicerat en bråkdel i boken.

Jackie är noga med att även skildra de ljusa bitarna i sin uppväxt. Där ligger också hennes styrka: att alltid se de positiva sidorna i livet. Det finns ingen ton av bitterhet i hennes berättelse. Hon tar inte på sig offerrollen utan ser tvärtom allt som hon varit med om som erfarenheter som gjort henne till den hon är i dag. De offer som finns i boken är de som fallit offer för sitt eget grepp, det vill säga sin grymhet.

Jackie berättar om förfärliga saker och man kan ana en tjej med ett hårt skal och tufft yttre. Men bakom fasaden finns en känslig och sårbar flicka och i sin berättelse lämnar hon också ut sina mest såbara sidor. Vi får bland annat veta varför hon än i dag blir tårögd över att plocka bort hår från sin hårborste.

Berättelsen leder oss sakta men säkert fram till det oundvikliga: Bilolyckan där hennes älskade lillebror Jack omkommer. Med den uppväxten och de händelserna hon redan hade i bagaget råkar hon ut för att den ende som hon egentligen riktigt kunde anförtro sig åt plötsligt är borta. Att hon dessutom, som sextonåring, ensam får ta hand om allt det praktiska runt begravningen är fullständigt absurt.

För oss som växt upp i trygghet är ”Rövardotter” en våldsam sanning som kastas in och rör om i vårt välordnade vardagsrum. Den är en varböld på vår persikohy och en måsskit på vårt nyputsade fönster. ”Rövardotter” är en bok som borde läsas av alla. Jag vet att det låter som en klyscha men jag menar det. För den är en osminkad bild av hur det kan se ut i Sverige idag. Man behöver inte gå så långt från tryggheten i TV-soffan för att se exempel på den värld hon beskriver. Boken ger oss också en bra förklaring till varför så många unga mår dåligt i dag och vad vi vuxna borde tänka på när vi försöker hjälpa dem.

Efter knappt 400 sidor är det dags att ta farväl av dig, Jackie. Tack för att du så frikostigt delat med dig av din historia. Jag vill ge dig en stor kram och önska dig lycka till i framtiden. Du har kämpat dig fram genom mörker med bara en dålig ficklampa. Ibland har den slocknat och du har då famlat i blindo. Men nu är det ditt inre ljus som lyser av egen kraft, och jag hoppas att din framtid ska förbli ljus. Du är en förebild för många unga kvinnor i Sverige och runtom i världen.