Visar inlägg från september 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Oväntat besök

När jag pratade med min pappa i dag berättade han om ett oväntat besök som han hade i går kväll. Han satt framför tv:n, slumrade lite och var kanske halvvägs inne i drömmens värld. Plötsligt var han klarvaken igen för framför honom stod min mamma och en annan gestalt som var höljd med en svart huvudduk.

Det är inte första gången min mamma besöker honom efter hon gick bort men det ovanliga var att det här mötet var ganska långvarigt och att hon den här gången hade sällskap.

Min pappa blev inte rädd, bara lite omtumlad och förvirrad. Han försökte tala med dem och fråga vad de ville men han fick inget svar.

Jag försökte hjälpa honom att analysera händelsen och sa att eftersom han inte blev rädd är det varelser från andra sidan som vill honom väl och som vakar över honom. Jag tror också att det är så men samtidigt tror jag att det finns ytterligare förklaringar.

Ping berättade för mig att hennes pappa hade liknande upplevelser. Han blev däremot rädd och försökte jaga bort andarna. Han var sjuk i cancer och avled kort därefter, bara drygt 60 år.

Min pappa har snart gått omkring i 97 år på den här jorden och hur man än räknar är det snart dags att stämpla ut. Jag tror att min mamma var där tillsammans med en följeslagare för att göra pappa förberedd på den värld han snart kommer att bli en del av. Samtidigt tror jag att eftersom tiden är något vi har uppfunnit i vår fysiska värld så kan man ju inte säga precis hur lång tid han har kvar. Det kan fortfarande röra sig om år men i alla fall inte så många. 

Varje gång någon närstående lämnar jordelivet lämnar de ett hål efter sig. Ett tomrum som är svårt att fylla upp. Min pappa kommer att lämna en avgrund. Med sin ovanliga sociala begåvning har han knutit till sig ett kontaktnät som måste vara unikt för någon som närmar sig 100.

Jag kände mig så lugn och trygg i dag när han berättade om det oväntade besöket. Det visar ju inte bara att det finns en värld bortom jordelivet utan också att det finns mycket kärlek där. Min pappa öppnade sig så mycket när han berättade det här och det känns som om det här var ett budskap till mig också.

Nu är jag övertygad om att han kommer att få det bra den dagen han avslutar sin vandring tillsammans med oss och att vi kommer att ses igen.

Nostalgi är en väg till självkännedom

Jag lider ibland av nostalgi. Slår man upp ordet nostalgi på nätet kan man bland annat hitta det här på Wikipedia:
 
Så här skriver 1700-talsläkaren Leopold Auenbrugger om nostalgi hos sina patienter: "De sover dåligt, känner sig deprimerade och har koncentrationssvårigheter. De kroppsliga symtomen är hjärtklappning, ätstörningar, smärta, magont, andnöd. De blir tystlåtna, apatiska och enstöriga. De suckar och stönar i ett och blir till slut totalt likgiltiga inför livet. Ingenting kan hjälpa dem, varken medicin, argument, löften eller hot om bestraffning. Kroppen tynar bort medan hela deras jag är riktat mot denna fåfängliga längtan..."
 
Nostalgi betraktades alltså från början som ett sjukdomstillstånd. Jag tror snarare det är ett sätt att hålla sig frisk. Jag har kommit upp i den åldern då det är lätt att bli nostalgisk. Ibland kan ett enkelt ting, ett stycke musik eller bara en doft förflytta mig tidsmässigt flera decennier bakåt och jag återupplever samma känsla som det tinget, musiken eller doften gav mig.
 
Nostalgi är ett sätt att hålla minnet vid liv. Jag har upptäckt att YouTube är ett fantastiskt instrument för att få mig nostalgisk. Jag har återupptäckt massor med musik som jag fullständigt hade glömt bort och när jag hör den igen kan jag plötsligt se bilder som låg 35 år bakåt i tiden men som ändå bara fanns på andra sidan bladet i livets bok. Varför ska det vara så svårt att bläddra bakåt?
 
Mitt minne är inte bra. Jag glömmer saker hela tiden och händelser som ligger några år bakåt i tiden är ytterst diffusa. Då kan nostalgin vara till hjälp. Ett enda ackord från en viss låt kan ge mig ett kristallklart minne från en bortglömd händelse.
 
Nostalgi kan också vara en längtan. Längtan efter en tid som varit och som aldrig kommer tillbaka men också en längtan hem. När unga människor skickas ut i krig kanske nostalgin är deras sätt att överleva. Tanken på att en gång komma tillbaka. Till familj och barn.
 
Nostalgi är så mycket mer är trådhyllor och vinylplattor. Nostalgi är ett sätt att hålla sig frisk, att hålla minnet vid liv och ett sätt att lära känna sig själv genom sin egen självupplevda historia.

Taggat med: